Riders are rockstars

Detta är ett gamalt inlägg från min gamla blogg, fast lite ändringar:
Jag har aldrig riktigt skrivit om mig och för att denna blogg handlar om min ridtid på strömsholm kan jag ju då berätta hur det hela började.

Jag började rida när jag var ungefär 4 år. Då red jag typ en gång i veckan på två a ponnyas. Den enna hete Tösen som sedan såldes till ridskolan men bor nu i findland. Mamma fick leda mig under den tiden och hon fick säga ett två när vi travade.
När jag var liten JAG OCH TÖSEN :)

Sedan efter några år så började. Så hittade jag en till ponny att rida som hete Lola. Med den hästen så blev jag mest intresserad av att rida. Det var en ass kul ponny jag och mamma hade henne under en hell sommar och en annan som hete Abbe. Hon som ägde bryde inte riktigt om dom så det blev att vi tog hand om dom. Låla var en jäkel på att köra häst och vagn med. Under den tiden lärde jag mig det också.
MOA  OCH LÅLA JAG OCH LOLA :)

Efter att vi var tvungna att bryta med ägaren till Lålas ägare så började jag i samma veva att rida på ridskolan. Från att ha ridit a ponnysar till stora hästar var en skilnad men det var kul. Jag började i en grupp på söndagar för min nuvarande tränare Sara Sundström. Sara har verkligen följt mig från början i min ridning. I den gruppen red också Frida som är min bästa vän, Karin och Daniela. Tiden på ridskolan var en riktigt mysig tid det var tjafs och allt sånt men jag lärde känna en massa och känslan för hästarna blev bara bätre.
Under den tiden fick jag också två underbara kärlekar, TINTNI OCH SETHOS
Stall kompisar
stall kopmisar
sK

Med alla vendelsö vännerna så började det flesta skaffa medryttar hästar. Den tiden är den bästa tiden jag har haft med hästar. Även fast jag har Nanda nu så är det den bästa tiden. Vi som några st flyttade till lyckeby stallet. Där våra medryttar hästar fanns. Min hete Dansa "TOP DANCE" hon är en av dom hästarna som ligger mig närmst om hjärtat jag har aldrig haft så roligt som jag hade med henne. Hon hoppade som in i sattan, under den tiden kom min dressyr inresse in jag vet inte varför för hon kunde inte gå på tygeln men jag kämpade på. Jag älskade verkligen den hästen, och sommaren 2006 är den bästa någonsin eller vad tycker du Frida :P. Från Dansa så kom mina parents in på att skaffa häst till mig för efter sommaren så såldes Dansa och den tiden, var en av de hämska jag varit med om. Har aldrig gråttigt så mycket. Många undrar säkert varför jag grät så mycket men dansa var som min egen, när hon lämnade mig var det som någon krossade mitt hjärta. Hon är verkligen en stor kärlek till mig och kommer altid vara, har ett minne från henne som inte kommer gå bort.
DANSA
Frida och Moa
Bada

Efter att Dansa hade sålds så var jag ledsen flera månder men jag fick en ny medryttar häst som hete Roze som var jätte fin. Hon var 4 -5 år och var jätte fin i dressyren. Mammas favorit häst, kanske inte min, men hon var rolig att rida och hon var grymt lugn.
Roze

Sedan efter den hästen så fick jag Nanda som jag nu har haft i 3 år. Min första egna ponny, hon var ett litet sklett och kostade ingenting. Men är den bästa hästen jag någon sin kunde ha fått. Med Nanda har min ridning blivit grymt mycket bätre och suktan efter dressyr och blir något i ridning blir bara större och större. Vi har våra mot gångar men de behöver man för att bli bra.
nanda och Moa
Nanda och moa


Just nu lever jag i ridsportens värld på strömsholm. Om ni har läst min gamla blogg www.nandas.blogg.se så har ni säkert läst när jag ville börja här och hur det gick till. Sen sjuan har jag tänkt att på strömsholm vill jag gå men det var inte fören förra hösten jag bestämde mig genom att skicka en ansökan om gymnasium. Jag låg i väntad hela våren halva sommaren för att få redan om det skulle bli några ridår på strömsholm eller möbelsnikeri på ST martin. Jag trodde det skulle vara omöjligt och gick hela tiden och tänkte att jag inte kommer in. Men 1 juni fick jag veta jag hade kommit in. 

Så nu ligger jag här i mitt rum på strömsholm och har det jätte bra. Har fått en sköthäst och nu ska jag kämpa. Förut var detta en dröm nu är det verklighet. Jag har lämnat allt som de va hemma, och det har varit svårt men i den världen jag lever i nu är helt grym, kan inte få bättre ridtid.




Min ridtid är ju inte slut en den fortsätter varje dag med slit, glädje och tårar + nu händer allt på Strömsholm
HARE BRA //MJ

Kommentarer
Postat av: Mamma

Vad roligt med din riding story!

2010-09-28 @ 08:29:12
Postat av: Pappa renen

Jag blir helt varm i hjärtat och tårögd över alla känslor som din berättelse väcker hos mig. Kram o puss

2011-04-07 @ 18:20:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0